Tips & råd
Facklig representant
Experten svarar: fackliga representanters vanligaste frågor om omställnings- och kompetensstöd
När ett företag står inför förändringar och uppsägningar är den fackliga rollen särskilt viktig på arbetsplatsen. Trygghetsfonden TSL finns här för att stötta dig som facklig representant. Claes German, omställningsrådgivare i Västra Götaland och Halland, svarar på de vanligaste frågorna.
När och hur ansöker vi om omställningsstöd?
– Den formella ansökan om omställningsstöd kan ni skicka in först när förhandlingarna är avslutade och uppsägningsdatum satta. Ansökan ska ni göra partsgemensamt – vilket betyder att både arbetsgivare och fack har ett ansvar. I praktiken är det oftast arbetsgivaren som ansöker på TSL.se, men det går även bra att ansöka som facklig. Ansökan måste senare signeras av båda parterna.
Det bästa är om ni tar kontakt med oss i ett tidigt skede, gärna redan i samband med varslet. En tidig kontakt gör det möjligt för oss att ge er stöd i planeringen av omställningen. Det kan handla om att stötta den lokala fackliga organisationen, bidra i dialogen med arbetsgivaren eller ge insatser i god tid till medarbetare som har lång uppsägningstid eller befinner sig i en utdragen varselsituation.
Vilken roll har jag som facklig representant vid en omställning?
– Många medarbetare vänder sig till sin fackliga representant när det känns osäkert på arbetsplatsen. Det är en krävande roll, särskilt under pågående förhandlingar då all information inte alltid kan delas med alla medarbetare.
I samband med varsel uppstår ofta oro. En viktig uppgift som facklig representant är att bidra till trygghet genom att lyssna och informera och på så sätt också förebygga att rykten sprids. Den fackliga representanten har också en central roll i att berätta vilka möjligheter som finns, till exempel om omställningsstöd, kompetensstöd och omställningsstudiestöd. Information skapar trygghet och det är jätteviktigt i en omställning.
Det viktigaste är att ge en övergripande bild av möjligheterna som finns och hänvisa vidare till information på TSL:s och CSN:s webbplatser.
Behöver jag alltid förhandla för att en medarbetare ska ha rätt till stöd?
– Nej, inte alltid. Vid uppsägning av tillsvidareanställda på grund av arbetsbrist krävs förhandling och förhandlingsprotokoll. Det gäller även om en tillsvidareanställning avslutas genom en överenskommelse, när initiativet kommer från arbetsgivaren och orsaken är arbetsbrist.
Vid personliga skäl kopplade till sjukdom eller när en tidsbegränsad anställning löper ut krävs ingen förhandling. I de fallen kan individen även själv ansöka om omställningsstöd, förutsatt att villkoren för stödet är uppfyllda.
I vilka fall kan man få omställningsstöd om man blivit av med jobbet genom en överenskommelse?
–Om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att anställningen ska avslutas på grund av arbetsbrist eller personliga skäl kopplade till sjukdom kan man få omställningsstöd. De övriga villkoren för stöd ska vara uppfyllda, det vill säga att medarbetaren ska ha arbetat i snitt minst 16 timmar per vecka under 12 av de senaste 24 månaderna hos en eller flera arbetsgivare. Man ska omfattas av kollektiv- eller hängavtal och vara under 65 år.
Läs mer om vad som gäller för att få stöd vid en överenskommelse
Vilket stöd finns för personer med särskilda behov?
– Personer som blir av med jobbet och har särskilda behov på grund av sjukdom eller ohälsa kan få ett förstärkt omställningsstöd med extra insatser. Målet är att deltagaren ska kunna hitta ett nytt jobb utifrån sin arbetsförmåga.
Insatserna kan till exempel inkludera stöd av en specialist inom hälsa, psykologsamtal och arbetsförmågebedömning, men också mer hjälp med myndighetskontakter. Det finns även möjlighet att få studie- och yrkesvägledning om man behöver utbilda sig mot en annan typ av jobb.
Det spelar ingen roll hur man blivit av med sitt jobb för möjligheten att få förstärkt stöd, så länge man uppfyller villkoren för omställningsstöd. Det är det individuella behovet som styr. Rehabiliteringsinsatser ingår inte i stödet.
Hur får vi som facklig organisation uppföljning på hur det går för deltagarna?
– Fackliga representanter som står med på ansökan får regelbunden återkoppling, vanligtvis månadsvis. Återrapporteringen visar om medarbetare fortfarande är arbetssökande, har fått nytt arbete eller gått vidare till studier. Utöver detta kan vi även göra samlad återrapportering till exempelvis fackliga ombudsmän eller lokala klubbar, särskilt i större omställningsprojekt.
Vi har inte huvudavtal, vad är skillnaden för våra medlemmar?
– Oavsett avtal har alla som omfattas av kollektiv- eller hängavtal rätt till ett grundläggande omställningsstöd om man blir av med jobbet: jobbcoachning, stöd upp till tolv månader och möjlighet till kortare, arbetsmarknadsnära utbildningsinsatser. Vi kan också hjälpa till med ett yttrande om man vill söka omställningsstudiestöd från CSN. Man kan även ha rätt till avgångsbidrag (AGB) från Afa Försäkring.
Men huvudavtalet ger ett mer omfattande stöd. Det kan bland annat innebära möjlighet till kompletterande ekonomiskt studiestöd utöver omställningsstudiestödet från CSN, fler situationer där avgångsbidrag (AGB) kan bli aktuellt samt möjlighet till kompletterande arbetslöshetsersättning vid tvist om uppsägningen.
Vad innebär det nya kompetensstödet?
Kompetensstödet gäller för den som har en pågående anställning. Det innebär att man kan få studie- och yrkesvägledning och hjälp vid ansökan om omställningsstudiestöd från CSN, samt kollektivavtalat studiestöd från Trygghetsfonden TSL om man omfattas av huvudavtalet. Med stödet får man hjälp att utveckla sin kompetens för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan till exempel handla om att fördjupa sin kunskap, bredda sin kompetens eller att helt eller delvis byta yrke.
Det är den anställde själv som ansöker, men som facklig företrädare är det bra att informera om möjligheterna med stödet i sina kontakter, så att fler kan ta del av stödet i tid.
Det finns även omställningsstudiestöd hos CSN, hur fungerar det?
– Omställningsstudiestödet från CSN infördes 2022 och är ett nytt studiestöd för personer som kommit en bit i arbetslivet. Det består av ett bidrag som ersätter upp till 80 procent av den förlorande inkomsten, och ett valfritt lån. Man kan sammanlagt få bidrag och lån i upp till 44 veckor vid heltidsstudier, längre vid deltid. Stödet går att dela upp på flera utbildningar.
Ansökan görs hos CSN, men TSL-anslutna ska också ansöka till Trygghetsfonden TSL, som gör en bedömning och lämnar ett yttrande till CSN som underlag för deras beslut.
Och för den som omfattas av huvudavtalet kan ersättningen från CSN alltså toppas upp med ett kollektivavtalat studiestöd från Trygghetsfonden TSL.
Vad kan jag som facklig representant säga till medarbetare som är intresserade?
– Det viktigaste är att ge en övergripande bild av möjligheterna som finns och hänvisa vidare till information på TSL:s och CSN:s webbplatser. Hos Trygghetsfonden TSL finns information på engelska och flera andra språk. Det är också bra att förklara att trygghet på arbetsmarknaden i dag i högre grad bygger på tillgång till omställningsstöd och möjlighet att skaffa den kompetens som arbetsgivare efterfrågar.
Som facklig representant behöver du inte kunna allt i detalj. Det räcker att känna till huvuddragen och veta att medarbetare kan få individuell vägledning och stöd genom Trygghetsfonden TSL för att hitta sina bästa möjligheter framåt.
Här har vi samlat all information för dig som facklig representant
